Från igår till idag.

Igår var helt underbart! Öis vinner med 4-1, regnet brydde ingen sig om som stod på läktaren. Alla mina öispojkar gjorde verkligen kvällen guldvärd. Sen blev det kramkalas eftersom idag åker jag 3 veckor till kroatien och hälsar på släkten med familjen. Gick med jocke hem och käkade lite godis och drack läsk bara för att avsluta den perfekta dagen ungefär.

Jocke sa dock en sak som jag absolut inte vill höra just nu som det är. Hur kan han bara säga det! Men egentligen vet jag inte hur jag ska uppfatta orden "jag gillar dig". Till en början ville jag inte lyssna, trodde verkligen inte att det hans a va sant. Tajminingen är verkligen inte den bästa, jag vill inte ha någon kille just nu. Och det värsta är nog att jag har börjat gilla honom men ignorerar det jag känner för att skydda mig själv. Jag vill inte bli kär igen och jag vill absolut inte bli sårad igen.

Nu är klockan snart 13:20 och min båt går runt 19:00 tiden till kiel och ssen fortsätter våran bil till kroatien. Resan behövs just nu, bara få komma bort från sverige och alla problem ett tag, mobilen kommer vara helt avstäng och ligga hemma sjukt skönt. Vet inte vart i kroatien vi kommer hamna än iaf, eller jo hos släkten men sen hoppas jag att vi åker till novalja <3 Älskar verkligen den ön.

Kommer inte kunna blogga något nu heller eller jo kanske lite när jag är hos släkten annars kommer min blogg att vara ganska tom. Men så fort jag kommer hem ska jag börja skriva och ladda upp bilder. Vi ses igen den 28/7 !!!


So long



öis (L)

sitter hemma hos jocke just nu och dricker en öl. snart ska vi ner till puben och sen vidare till matchen.
en perfekt avslutning i sverige inför sommarresan i kroatien!

Idaloj

Nu har jag kommit hem från stan suttit med min underbara  Ida och fikat och pratat i flera timmar. Det känns helt underbart, med tanken på att vi inte har haft tid att ses sen i februari :S Fick dock veta något som gjorde mig helt frustrerad!!!
På Johans bal (Mitt ex) hade en kompis till mig strulat med honom och det känns i hjärtat, Tack Ida för att du berättade det.

RSS 2.0