sheisallthat

Livet är oträttvist det är något som alla är medvetna om.
Men något som jag verkligen inte kan släppa är
när föräldrarna inte vågar släppa taget om sina barn.
Min pappa är ett bra exempel, jag är 18 år men han behandlar
mig fortfarande som jag vore 4 år eller något liknade.

Eftersom han behandlar mig på detta sättet,
så stöter han bara bort mig mer och mer.
Jag vill inte vara hemma längre, när jag
väl är hemma sitter jag bara i mitt rum som
jag gör just nu för tillfället.

Ska snart plugga och sen duscha,
det är  de enda som jag gör hemma.
Trivs bara inte att vara här mer
på grund av min fars bettende.
Är egentligen inte det lite konstigt?


Jag saknar min bror så mycket när
han har flyttat, ingen skyddar mig längre.
Jag vill inte vara här mer, det låter
lite patetiskt det kan jag hålla med om.
Men det som man kallar hem,
ska inte vara ett ställe där du känner dig
inlåst.

Det jag kalla hem just nu är hos min simon,
Det min pappa kallar hem, kallar jag fängelse.